Ingress: I detta reportage får ni ta del av när jag åker hela vägen till Indien för att intervjua en stor förebild för mig, Mahatma Gandi.
Inledning:
Jag har fått ett stort och intressant uppdrag av min chef. Jag ska nämligen åka till Indien och intervjua en person som bor i delstaten Gjurat och han är en Indisk politiker och andlig ande kan man säga. Och då pratar jag om förstås Mahatma Gandhi. Min chef hade beställt resan och allting så jag åkte bara iväg. Han sa att det var inge som hade tackat ja till denna möjligheten att göra ett reportage om detta. Jag blev helt fundersam och tänkte för mig själv varför man tackar nej till en sådan här möjlighet? Att få åka ända till Indien och intervjua Mahatma Gandi?! Det blir som ett äventyr och det tackade jag såklart inte nej till.
Jag satte mig i min lilla vita bil och körde till flygplatsen. Där mötte min chef upp mig och gav mig biljetten och önskade mig en trevlig resa.
Min chef sa att han hade kontakter i Indien som hade flyttat dit för ett tag sen och dom hade sett Mahatma I Porbandar som ligger i Gjurat så det var då chefen som berättade detta för alla på jobbet och ingen ville ta jobbet förutom jag. Eftersom min chef hade kontakter där så har dom förvarnat honom att jag kommer ner så vi kommer att mötas i Porbandar.
När jag hade tagit min biljett så sa jag adjö till min chef och tackade för att han betalade allt och att jag fick detta jobbet. När jag äntligen satt på min plats i flygplanet kunde jag knappt sitta still, för jag hade sådan längtan tills jag får träffa han. Efter den långa flygfärden var jag äntligen framme i Indien! Jag fick ta en slags mini buss som min chef hade ordnat till mig. Jag fick åka en bit och det tog kanske ungefär 20-30 min. Man kan se att Indien är ett ganska fattigt land. Men ändå tycker jag om det faktiskt för när jag började närma mig Pornbandar så tyckte jag det var väldigt fint. Det var massa färgglada hus som var tätt intill varandra och jag tyckte det var lite mysigt samtidigt. Men det var inte där jag skulle möta honom utan jag skulle möta honom framför Rokhadia-templet. Det var väldigt fint med fina vita långa pålar som stod på varje sida lite diagonalt och mellanrummet var där man går in i själva templet.
När jag äntligen hade gått av bussen såg jag Mahatma Gandhi. Min förebild står bara några meter ifrån mig! Han stod en bit framför där ingången är och väntade på mig och när han fick syn på mig så vinkade han och log mot mig. Jag vinkade så klart tillbaka och gick fram mot honom och hälsade. Jag presenterade mig själv och sa att det var en ära att få intervjua han. Han var väldigt trevlig och tyckte att det skulle bli roligt att bli intervjuad. Han berättade att han hade tagit med sig en filt och lite mat som vi kunde äta medan vi hade intervjun. Jag märkte inte ens att han hade med sig en korg för jag blev så glad när jag såg själva han och när jag gick fram till honom och sade mina först ord vem jag var.
Jag hjälpte honom att placera ut filten och tog fram lite mat som han hade i korgen. Det var lite bröd, vatten och några kakor. Vi åt lite först och sedan frågade jag om han var reda för att svara på några frågor. Han gav mig ett glatt ja och harklade för att göra sig reda för att berätta sina svar till mig.
Intervju:
Kan du börja berätta hur din barndom var?
- Jag hade det rätt så bra, 2:a oktober 1869 i Indien. Jag levde i en liten del eller var man ska säga i Indien som heter Gjurat. Sedan blev jag gifte mina föräldrar bort mig med en kvinna.
Vad är du känd för?
- Jag är känd för min politik och advokat jobb inom Sydafrika för jag har hjälpt dom med mycket där.
Jaha, men varför blev du känd?
- Jag befriade Sydafrika från engelskmännen. Då blev även Sydafrika självständigt så det var jag som hjälpte dom med det. Sedan var det en stor diskriminering mot dom vita.
Hur blev du känd då?
- Jag studerade juridik i Storbrittannien som 18-åring.
Det verkar som att du ändå har haft det väldigt bra och jag tackar så jätte mycket för intervjun och jag är tacksam för att du hade tid att träffa mig och jag hoppas jag inte var till besvär!
- Absolut inte, jag tycker själv detta är roligt och det är alltid trevligt att träffa nya människor!
Avslutning:
Vi plockade ner filten i korgen igen. All åt både jag och Mahatma upp och sedan skakade jag hand med honom. Vi skildes åt och jag fick spendera resten av dagen i Ponbandar och kolla på de fina husen. Men senare åkte jag tillbaka till flygplatsen igen för att åka tillbaka till Sverige! Nästa dag så åkte jag till jobbet och berättade hur det hade varit för min chef och jag lämnade in allt mitt arbete. Han sade att jag hade gjort ett riktigt bra jobb och att det var rätt person som gjorde detta jobbet och jag tackade åter igen för jobbet och skakade hand med min chef. Dagen efter det så köpte jag en tidning och där stod mitt reportage som jag hade gjort och jag log och var väldigt nöjd med mitt arbete. Detta kommer att vara ett minne för livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar